Valvat krysspostfönster och T-postfönster från slutet av 1800-talet.
1800-talets enkla 1-glasfönster försågs så småningom med lösa innanfönster.
Bild 1 , 2 st fönster sidan 10

Det enkla krysspostfönstret från 1901.
Bild 2a, 1 st fönster sid 10
Bild 2b, 2 st fönster sid 21

Spröjsade fönster från början av 1900-talet under Jugend och Nationalromantik.
Bild 3, 2 st fönster sid 11

1915 Tidigt kopplade fönstret på stenhus.
Bild 4, 1 st fönster sid 22

Det sexdelade 1920-talsfönstret med 2-luft.
Sex rutor är vanlig under 20-talsklassicismen. På 20-talet blev fönster med kopplade bågar mer allmänna.
Bild 5, 1 st fönster sid 23

1935 Det ospröjsade funkisfönstret med 3-luft.
Bild 6, 1 st fönster sid 24

1940-talet. Olika fönstertyper.
Bild 7, 4 st fönster sidan 14

1949. Det tidiga standardfönstret.
Bild 8, 1 st fönster sid 25

1950- och 1960-talen. Perspektivfönster och fönster med ventilationsbåge.
Genombrott för 3-glasfönstret.
Bild 9, 3 st fönster sid 14

1969. Det sena standardfönstret.
Fönstren upptog en större del av fasadytan. Fönstren glasades och färdigmålades på fabrik.
Bild 10, 1 st fönster sid 26

Funktionskrav enligt Svensk Byggnorm 1975. ( SBN )
Krav på värmeisolering, lufttäthet, säkerhet m.m. Produktutformning hos fönstertillverkarna. Rötskaderapporter började komma.

1970-talet. Nya fönsterkontruktioner.
Sido- och underkantshängda bågar och s.k. Dreh-kipp beslag. Horisontellt resp. vertikalt glidhängda bågar. Glidhängslade beslag.
Bild 11, 2 st fönster sid 15
Bild 12, 2 st fönster sid 15

1980-talet. Det aluminiumklädda treglasfönstret. Träfönster med ytterbåge i aluminium.
Bild 13, 1 st fönster sid 27

1980-talet. Stor flora av fönstertyper.
Bild 14, 2 st fönster sid 15
Bild 15, 1 st fönster sid 29